Så bedömer vi tuffhet

Tuffhet är inte en enda sak. Ett 90 km långt skidlopp är långt men går i preparerat spår; ett 20 km långt fjällopp är kort men brant och kallt; en swimrun är en dag av växlingar i kallt vatten. Därför bedömer vi fyra saker var för sig och blandar dem aldrig ihop till en siffra.

Researchers föreslår poäng med sitt underlag; en redaktör sätter den slutliga poängen mot skalorna nedan. Poängen följer metoden, inte loppets rykte: ett berömt lopp på en lätt bana får låg terrängpoäng, och sidan anger var den verkliga svårigheten ligger.

Längd

Hur länge är en löpare i mittenfältet ute?

Vad som vägs in

Median- eller mittenfältets sluttid på huvuddistansen i den senaste upplagan, från de officiella resultaten. Där inga resultat publiceras: arrangörens angivna typiska tid, eller distans och stigning jämfört med liknande lopp.

Skalan

1. Kort: under 1 timme
2. Halvdag: 1 till 2,5 timmar
3. Lång dag: 2,5 till 5 timmar
4. Mycket lång: 5 till 10 timmar
5. Episk: över 10 timmar, eller mer än en dag

Terräng

Hur svårt är underlaget, vattnet eller själva banan?

Vad som vägs in

Underlag, teknisk svårighet, stigning per kilometer, exponering, hinder, öppet vatten och växlingar, från arrangörens banbeskrivning, banprofilen och loppreportage.

Skalan

1. Platt: platt väg, bana eller preparerat spår
2. Böljande: böljande väg, grus eller lätt skogsstig
3. Tufft: riktig stig med stigningar, skog, blandat underlag, eller preparerat skidspår över lång distans
4. Fjäll: fjäll- och bergsterräng, teknisk stig, öppet vatten, hinderbanor
5. Extremt: alpin eller arktisk terräng, exponerade kammar, is, eller en kombination som kräver fjäll- eller vattenvana

Kyla

Hur kallt och exponerat blir det?

Vad som vägs in

Säsongen och banans klimat, normala temperaturer och vindar vid lopptiden, vattentemperaturer för simning, och vad arrangören kräver eller rekommenderar i klädväg.

Skalan

1. Milt: sommar, milt, ingen risk för kyla
2. Svalt: sval säsong eller troligt regn; ett extra lager i väskan
3. Kallt: kall säsong, eller kallt vatten med våtdräkt
4. Vinter: vinter, troligen minusgrader, eller vatten kring 10 °C eller kallare
5. Arktiskt: djup vinter eller arktisk exponering: långt under noll, issim, eller ett fjäll under den kalla säsongen

Bryttider

Hur svårt är det att komma med och att få fullfölja?

Vad som vägs in

Bryttider jämfört med mittenfältets tid, kvalgränser, seedning, lottning, och andelen startande som inte fullföljer, från reglerna och resultaten.

Skalan

1. Öppet: inga bryttider, eller så generösa att gående fullföljer
2. Generöst: generösa bryttider som bara de långsammaste behöver bry sig om
3. Håll koll: bryttider som en långsam deltagare måste hålla koll på, eller anmälan som blir fullbokad inom några dagar
4. Snävt: snäva bryttider, hög andel som bryter, eller seedning och lottning för att komma med
5. Kvala: kvalgräns eller uttagning, och bryttider som stoppar en betydande del av startfältet

Så tillämpar vi den

Längd utgår från mediansluttiden i de officiella resultaten på huvuddistansen. Där arrangören inte publicerar några resultat använder vi den typiska tid de anger eller ett jämförbart lopp, och underlaget säger det.

Terräng bedöms efter banan, inte efter hur det känns. Stigning per kilometer, underlag och tekniska partier hämtas från arrangörens profil och beskrivning, kontrollerade mot loppreportage.

Kyla bedöms efter normala förhållanden vid lopptiden, inte efter det värsta året. Ett sommarfjällopp med obligatorisk jacka är en 3:a; ett skidlopp i Dalarna i mars är en 4:a; ett issim är en 5:a.

Bryttider väger ihop att komma med och att ta sig till mål. Ett lopp som blir fullbokat inom ett dygn efter att anmälan öppnat är minst en 3:a även utan bryttider längs banan. En kvalgräns eller en uttagning är en 5:a.

Rankningen ordnar varje lopp efter längd, sedan terräng, sedan kyla, sedan bryttider. Lopp som är lika på alla fyra delar plats. Vi summerar inte de fyra, eftersom ett långt platt lopp och ett kort extremt lopp inte är samma sak.

Se rankningen